Lägre elkostnad

Lägre elkostnad kan uppnås på två huvudsakliga sätt, och dom kan mycket väl kombineras. Det ena är att se över ditt elavtal för att få ett elpris som är så lågt som möjligt. Det andra är att spara in på hur mycket energi du använder.

Eftersom sätten är väsensskilda delar jag upp artikeln under två rubriker.

Billig el

Elpriset består av flera delar. Kilowattpriset är egentligen det enda som du lätt kan göra något åt. Det finns en hel uppsjö av olika elleverantörer och även en uppsjö av nätsidor som hjälper dig att hitta det bästa elavtalet för just dina omständigheter.

Här har ni en länk till en bra som heter Elskling.

» Jämför och byt elavtal!

Sen tillkommer skatt, elcertifikat och en nätavgift. Dom två första är samma för alla, medan det senare är en avgift till den som har ledningarna till ditt hus.

Eftersom ledningarna är där dom är så är det svårt att byta nätleverantör. Nätavgiften är dock ofta beroende på hur mycket ström du kan ta ut som mest, eller vad din huvudsäkring är på, så genom att "säkra ner" huset kan du sänka din nätavgift.

Tidigare ägaren till vårt hus har säkrat ner det från 25 till 20 ampere, vilket sänker nätavgiften med ungefär 2000 kronor per år hos vår nätägare. I samma veva installerades också en effektvakt som slår av elementen i gillestugan om eluttaget skulle bli för stort.

Spara energi

För oss med eluppvärmda hus så handlar det primärt om uppvärmningen, som står för den klart största kostnaden. I vårt fall uppgår uppvärmningskostnaden till ungefär två tredjedelar av den totala elräkningen.

Det finns dock gott om sätt att sänka kostnaden på. Marknaden svämmar över med värmepumpar, braskaminer, solpaneler och andra anordningar för att sänka energiåtgången. Förutom dom direkta anordningarna kan du också tilläggsisolera eller byta fönster för att minska utflödet av värme.

Det finns också diverse statliga bidrag att söka för dig som vill sänka din energianvändning materiellt.

Det allra billigaste sättet är dock att helt enkelt sänka värmen. Här hemma nöjer vi oss med att ha 20 grader på övervåningen och 18 grader på bottenplan (där vi har tv-rum, arbetsrum, tvättstuga och hall). Fryser vi så finns det tröjor, tofflor och filtar som är helt gratis att använda.

Utöver värmen är också varmvattnet en stor bov. För dig som kan nöja dig med att duscha varannan eller vartredje dag finns mycket pengar att spara. Att duscha 10 minuter om dagen kostar uppåt 1 500 kronor per år. En familj på fyra som går ner till att duscha varannan istället för varje dag kan alltså spara 3 000 kronor per år! Det är så klart också möjligt att sänka kostnaden genom att duscha snabbare, svalare eller med mindre stråle.

Sen kommer vi till hushållselen. Att byta vitvaror kan bli en stor förtjänst. Speciellt kyl och frys som står igång dygnet runt. Det har hänt mycket dom senaste 15 åren och du kan lätt spara 500 kronor om året på ett byte. Sänka tvättemperaturen och torktumla mindre är annars enkla knep utan några som helst utgifter kopplade till sig.

Belysning drar också en hel del för många. Det är dock lätt åtgärdat genom att byta till lågenergilampor samt att släcka där du inte är.

Att stänga av strömmen till all hemelektronik istället för att ha apparaterna i stand-by har också ganska stor effekt. Jag lånade hem en energimätare som kopplas in mellan apparaten och vägguttaget och häpnade i vissa fall av hur mycket ström användes när apparaten inte tycktes göra något alls. Både tv och dator drog t.ex. nära 10 watt var. På ett dygn drar dom då 0,24 kWh, och en genomsnittlig månad alltså 7,2 kWh. På ett år blir det drygt 86 kWh. Räknat på att en kWh kostar en krona sparar vi alltså över 150 kronor om året bara på att stänga av strömmen till tv och dator. Fortsätter du med att stänga av stereo, digitalbox, skrivare och så vidare är du snart uppe i en tusenlapp.

För oss i Stockholms län finns Energirådgivningen, en kostnadsfri och opartisk rådgivning. På deras webbsida finns också massor av information som är lika intressant för dig i en annan del av landet. Där hittar du t.ex. detaljer om olika alternativ för uppvärmning, bidrag som finns att söka och mycket mer.